»Att fler behärskar tekniken gynnar demokratin«

Digitaliseringsexperten Darja Isaksson var tidigt intresserad av digital teknik och som tonåring uppkopplad redan i början av 90-talet. Nu vill hon lyfta betydelsen av att enskilda individer själva tar ansvar för sin teknik.

Det är tidig morgon och i digitaliseringsbyrån Ziggy Creative Colonys lokaler är det tyst. Utanför fönstret bättrar ett skatpar på sitt bo och fogar idogt in nya kvistar. På liknande vis hjälper byråns 30 anställda kunder att få in digitalisering som en självklar del i sitt företagsbyggande. På eftermiddagen ska exempelvis företagets strateg Darja Isaksson leda en workshop på Aftonbladet. Över en kopp te beskriver hon maker-kulturen, där enskilda personer använder digitala verktyg och med hjälp av både mjukvara och hårdvara skapar egna digitala lösningar.

– Ofta är en maker också innovatör, som via experimenterande skapar nya och unika saker. Vi har halkat efter när det gäller medvetandet om vad denna kultur kan betyda och hur den kan bidra till konkurrenskraft, säger Darja Isaksson.

Hon berättar att man i USA har satsat på en Maker Faire i Vita huset, en samlingspunkt där makers kan visa sina lösningar och lära av varandra.

– Det säger en del om vilken status man ger det.

I Storbritannien har skolans läroplan anpassats, så att eleverna redan från femårsåldern får testa programmering, medan elvaåringarna får prova att använda 3D-modellering och 3D-skrivare. Genom att kombinera lärande och hantverk kan eleverna lära sig mer om både skolämnena och om logik, källkritik och samskapande.

– Alla som gör det får också en överordnad känsla för teknik och inställningen att teknik inte är något som jag pådyvlas av lärare eller arbetsgivare, utan tvärtom – något som jag själv behärskar och kan använda för att påverka, säger hon.

Två vägar att gå

Här ser Darja Isaksson två möjliga framtidsscenarier – att människor behärskar den digitala tekniken och känner sig stärkta, alternativt att flertalet inte har några djupare kunskaper.

– Vilket scenario tror politikerna är mest gynnsamt för att i förlängningen stärka demokratin? frågar hon retoriskt och fortsätter:

– Det är enklare att ha egna åsikter om till exempel övervakning i samhället eller digital myndighetsutövning om man förstår hur saker fungerar. Jag oroar mig för vilka beslut vi får i politiken om alltför få förstår vad vi pratar om.

Sverige har tidigare gjort it-satsningar, med utbyggt bredband och hem-pc.

– Resultatet blev att vi som nation blev digitala medborgare och konsumenter tidigt och på köpet blev 70-talistgenerationen duktiga digitala kreatörer. Nu gör Storbritannien mot­svarande för makerkompetens, där breda lager lär sig använda tekniken för att skapa och uttrycka sig själva, säger Darja Isaksson.

Klargöra digitala perspektivet

Under 2015 är hon medlem av regeringens Innovationsråd, där hon ser det som sin roll att uppmärksamma digitaliseringens betydelse.

– Jag vill göra det digitala perspektivet tydligt, eftersom digitalisering både möjliggör och ställer krav på innovation, överallt och hela tiden, säger Darja Isaksson.

Hon betonar att all innovation inte är forskningsnära, snarare handlar den stora volymen om utveckling av affärsmodeller och att skapa bättre användarupplevelser.

– Det klassiska exemplet är Netflix. Här var tekniken beprövad, men man kunde erbjuda publiken något som den ville ha, nämligen frihet från tablå och på så vis förändrades en hel bransch, säger hon.

En fråga hon är intresserad av är integritet, vilka digitala data av allt det som redan samlas in som ska kunna användas.

– Frågan är laddad, men jag tycker att vi i Sverige behöver en sund informationspolicy. Det finns en massa samhällsdata om exempelvis trafikflöden och energiförbrukning som vi, om den gjordes tillgänglig och relevant, skulle kunna använda och innovera på, säger hon och nämner en aktuell debattartikel där transportforskare efterlyste just realtidsdata om hur trafikflödena i en storstad ser ut. Men allt ska inte vara tillgängligt.

– När det gäller information kopplad till just dig, tycker åtminstone jag att det är rimligt att kunna kräva transparens och valmöjlighet, säger hon.

Förutom integritetsdebatten pratas det mycket om att barn som lever i en digital värld med ständig uppkoppling riskerar att ta skada. Darja Isaksson väljer att vända på frågan.

– Jag är mycket mer oroad för min egen generation! Att vi 60- och 70-talister smäller in i väggen en efter en beror på att vi är uppfostrade i ett samhällskontrakt som går ut på att vara duktiga och prestera. Däremot är vi dåliga på att använda vår magkänsla och sätta gränser. Det är viktiga överlevnadskompetenser i dag och där tror jag att barnen har bättre förutsättningar, säger hon.

Kommentera

Tidningen Innovation modererar kommentarerna på sidan. Vi förbehåller oss rätten att radera poster som innehåller till exempel personangrepp, reklam, rasistiskt eller sexistiskt innehåll. Det gäller även poster med länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.