Porträtt av Annika Remeaus vid en å med en läsplatta.

»Frustration driver innovation«

Landstinget kan ses som en stor och oåtkomlig organisation, men för Annika Remaeus är det en drivkraft att snabbt kunna koppla ihop utvecklare och vården för nya lösningar. Nu testar hon nya ersättningssystem som ska gynna förebyggande vård vid en virtuell diabetesmottagning.

Annika Remaeus är ansvarig för den Vinnova-finansierade testbädden Innovation Akademiska inom Uppsala läns landsting. Där är målet att öppna upp för innovationer inom medicinsk teknik som kan göra sjukvården bättre, effektivare och säkrare. Men hon har blivit varse att ordet »testbädd« kan leda tanken fel.

– Vi får telefonsamtal där den som ringer säger att »det är väl ni som håller på med sängar?«

Just för stunden finns dock sjukhussängar i lokalerna, eftersom man ska testa att avläsa en sängliggande patients rörelsemönster med hjälp av en detektor som är fäst vid sängens hjul.

– Systemet är tänkt att användas vid äldreboenden, där sömn och rörelsemönster blir en viktig signal för anpassad vård, säger Annika Remaeus.

Inom Innovation Akademiska är hon projektledare för InnoCent, ett projekt där 30 stycken 18–25 åringar med typ-1 diabetes deltar. I projektet, som stöds av Vinnova, har man skapat en virtuell diabetesmottagning där dessa it-vana deltagare har kontakt med vården. Med hjälp av appar kan de ställa frågor närhelst de behöver. Frågorna hanteras av vårdpersonal, och besvaras antingen direkt eller via ett virtuellt besök hos diabetessjuksköterskan, beroende på innehåll.

– Vi har tagit in deltagarnas synpunkter under hela processen och lärt oss att vissa vill kommunicera via text och andra via video eller skype. Genom sin smartphone kan de utnyttja många källor till information och ställa sin fråga till vården oavsett om de är på föreläsning, på ett fik eller på bussen, säger Annika Remaeus.

Skattar livskvalitén

Hon beskriver projektet som »frustrationsdrivet«, en känsla som delvis har sin förklaring i dagens ersättningssystem.

– Inom landstinget räknas inte kontakt via nätet eller telefon som produktion av vård vilket gör att dessa insatser inte kan ersättas inom det gällande systemet. Samtidigt vet vi att det är mycket bättre att förebygga med information. Hur ska jag till exempel göra om jag är magsjuk, vilka justeringar av just min medicinering behöver göras den här gången?

Inom projektet ska deltagarna via formuläret Ta tempen på din diabetes skatta sin livskvalitet.

– Det ger en bättre bild av hur patienterna egentligen mår och ökar möjligheterna att vid behov sätta in extra stöd utan att det behöver ta tid från arbete, studier eller det sociala livet. Tanken är att nyttan av distansvård och nya it-lösningar ska mätas via samma metod, säger Annika Remaeus.

Projektet InnoCent har precis utvärderats och bedömdes då ha fungerat väl, även om det inte har varit en spikrak resa.

– Vi gillar ju att rita innovationsprocesser som linjer, men vi vet ju att det egentligen handlar om nystan, säger Annika Remaeus.

En viktig del, förutom att anpassa sig efter de appar som målgruppen vill använda och vårdens arbetssätt, har varit att testa ett nytt ersättningssystem, kallat health impact bonds. Enkelt beskrivet handlar det om att investerare köper »andelar« och för att värdera dem formuleras kvantifierbara mål, exempelvis färre inläggningar på sjukhus. Om inläggningarna blir färre sparas pengar, som investeraren sedan kan återinvestera eller ta ut som vinst. I projektet InnoCent har Vinnova varit investerare och återbetalningen har i detta fall varit i form av kunskap.

Health impact bonds har använts inom kriminalvård och i sociala projekt, men aldrig tidigare inom svensk sjukvård. Det är ett sätt att tillföra inte bara mer resurser, utan nya resurser, vilket kan öppna upp för bättre innovationsmiljö i vården, säger Annika Remaeus.

Föredrar mindre företag

Tidigare arbetade hon som produkt-utvecklare, till en början vid Biacore där hon gjorde sitt examensarbete.

– Jag trivdes med att arbeta på ett mindre företag, med en massa kundkontakter över hela världen och blev kvar i nästan tio år. När företaget köptes upp av GE Healthcare stod samma titel på visitkortet, men över en natt gick vi från att vara 300 anställda till 300 000 …

Samma vecka som hon började vid nästa svenska bioteknikföretag köptes även det upp av ett multinationellt företag. Då var det dags att byta bana.

Det är fem år sedan hon tog över som ledare för Innovation Akademiska.

– Jag fick lite gliringar – »du som vill jobba i ett litet företag, och så väljer du att jobba för landstinget!«. Men jag ser det som att jag arbetar i en liten del av landstinget i taget och då fungerar det på det småskaliga vis som jag gillar.

I sin nya roll har hon också fått god användning av sin bakgrund som produktutvecklande ingenjör.

– Det finns massor av behov inom sjukvården som lämpar sig för produktutveckling men det måste till samarbeten mellan vård och industri för att det ska bli bra.

Vad gör du om fem år?

– Utvecklar produkter! Jag brinner för att korta tiden mellan idé och patientnytta. Och det vore härligt att få vakna en morgon med en ny insikt, säger Annika Remaeus och säger i samma veva att hon avskyr den lysande glödlampan som idé-symbol.

– Att beskriva innovationsutveckling så fungerar bara om man är medveten om att det faktiskt tog tusentals försök att få fram den fungerande glödlampan.

Kommentera

Tidningen Innovation modererar kommentarerna på sidan. Vi förbehåller oss rätten att radera poster som innehåller till exempel personangrepp, reklam, rasistiskt eller sexistiskt innehåll. Det gäller även poster med länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.