Chalmers tekniska högskola har tagit fram ett förslag om att samverkansskicklighet ska bli en anställningsmerit som väger lika tungt som vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.

Skicklig samverkan ska främja karriären

Det duger inte att producera forskning som sedan samlar damm på en institutionshylla. Det har regeringen visat genom sin forsknings- och innovationsproposition, som framhåller att basanslagen kommer att kopplas till hur väl högskolan samverkar med det omgivande samhället. Och att forskningen ska komma samhället till nytta står redan inskrivet i högskolelagen.

Som ett led i den utvecklingen har Chalmers tekniska högskola tagit fram ett förslag om att samverkansskicklighet ska bli en anställningsmerit för att väga upp med samma tyngd som vetenskaplig- och pedagogisk skicklighet.

– Samverkansskicklighet ser vi som viktigt främst av två skäl: Chalmers vill bidra till samhällsutvecklingen och Sveriges konkurrenskraft. Vi vet också att det är ett sätt att höja kvalitén i vår forskning och utbildning, säger Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande vid Chalmers.


Ett begrepp, många aspekter

Begreppet samverkansskicklighet rymmer många olika aktiviteter. Det kan till exempel handla om att en forskare agerar rådgivare åt beslutsfattare eller att ett forskningsresultat lägger grunden till ett nytt företag.

– Vi hoppas och tror att de ökade karriärincitamenten ska göra att fler blir motiverade att knyta kontakter med omvärlden, säger Fredrik Hörstedt. Ett annat exempel på vad som kan räknas som samverkansskicklighet är om dina forskningsresultat tar sig vidare till forskningsinstitut.

Säg till exempel att en forskare tar fram en ny kemikalie, som i pipettförsök visar sig öka energieffektiviteten i en katalysator. För att ett kemiföretag ska kunna använda den forskningen måste resultaten kunna uppnås även i en tusenkubikmeterstank. Steget däremellan går via ett forskningsinstitut, som skalar upp forskningsförsöken från pipett, via hink, badkar och pool, till den tankstorlek som kemiföretaget potentiellt kan börja tjäna pengar på.

– Dessa mellansteg kan forskaren inte publicera vetenskapliga artiklar på, men att ha bidragit till att det händer bör ses som meriterande i karriären, säger Fredrik Hörstedt.

Han lyfter också fram uppdragsutbildningar för yrkesverksamma som ett annat exempel på vad som kommer att ses som prov på samverkansskicklighet.

– Kunskapsutvecklingstakten blir allt högre och digitaliseringen tvingar oss alla att uppgradera vår kompetens. Vi vill premiera det livslånga lärandet och vara en del av den utvecklingen genom att skapa tydligare incitament för våra forskare.


Omformar framtidens forskning

På sikt tror Fredrik Hörstedt att den nya meritgrunden kommer att påverka både vem som befordras och rekryteras, och hur framtidens forskningsfrågor ställs. Det betyder däremot inte att alla forskningsfrågor måste innefatta ett svar på hur de kan komma att bidra till samhällsutvecklingen. Vad som är samverkansskicklighet måste bedömas olika beroende på vilket ämne som avses, på samma sätt som vad som räknas som pedagogisk skicklighet bedöms olika beroende på om personen undervisar inom programmeringsteknik eller arkitektur.

– Jag fick nyligen höra talas om en upptäckt inom astrofysiken som kan användas för att göra väldigt exakta mätningar på jorden, till exempel av miljöeffekter. I sådan forskning kan det vara svårt att se direkta samverkanssamband, men den forskningen i sig kan ligga till grund för annan forskning och utveckling som tio steg bort påverkar samhället mer konkret. Det kommer alltså att behöva göras bedömningar från fall till fall om vad som är samverkansskicklighet, säger Fredrik Hörstedt och det är också vad han ser som en av utmaningarna med den nya meritgrunden.

– Jag tror att man måste tänka kring den svenska forskningen som runt en portfölj. Att vi ökar fokus på samverkanskicklighet kommer bara att rucka portföljbalansen. Det kommer inte att helt förändra den, däremot öka kvalitén och göra att vi får ut mer på marginalerna av den forskning och utbildning vi gör.

3 kommentarer till “Skicklig samverkan ska främja karriären

  1. Helt rätt tänkt. Många gånger tolkar jag forskargjutformen som för mycket av "me, myself and I" dvs det som belöningssystemet förordar. Verkligheten bygger på samverkan i mina ögon, så detta initiativ ser rätt ut. Efter många år i EU-projektvärlden så lär man sig att förmångan att skapa fungerande samverkan är helt avgörand. Collaboration is everything!
    ; )
    Michael

    1. Kan bara instämma i vikten av samverkansskicklighet. Vill även förstärka med att "Clever Collaboration is everything!", dvs det räcker inte bara med samverkansförmågan utan även att arbetsformerna i sig behöver utvecklas för att snabbare komma fram till samhällsnyttiga resultat. Traditionella mötesformer är ineffektiva och behöver förstärkas med effektiva "Group Decision Support Systems (GDSS)" för att möte ställda krav på samverkansskicklighet. "Clever Collaboration is everything – totally agree with you there!"

Kommentera

Tidningen Innovation modererar kommentarerna på sidan. Vi förbehåller oss rätten att radera poster som innehåller till exempel personangrepp, reklam, rasistiskt eller sexistiskt innehåll. Det gäller även poster med länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.