Små och stora företag skapar nya lösningar tillsammans

Alla vill anställa de bästa, men alla de bästa går inte att anställa. För att ändå få tillgång till viktig spetskompetens jobbar många företag med öppen innovation, och i Göteborg forskas det nu på ett världsunikt projekt där små och stora företag skapar nya lösningar tillsammans.

Kedjan är lika enkel som den är logisk. För att överleva som företag krävs nya produkter. För nya produkter krävs innovation och för innovation krävs kompetens och kreativitet. Med andra ord, den blir framgångsrik som anställer de duktigaste medarbetarna.

– Den stängda innovationsprocessen, det vill säga att du anställer de bästa talangerna, får in dem i din organisation och har full kontroll över deras arbetsinsats och resultat har hittills varit väldigt framgångsrik, säger Björn Remneland Wikhamn, forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

– I princip alla företag som har nått framgångar de senaste 50 åren har jobbat enligt det här konceptet.

Men det finns ett problem. All kompetens och kreativitet kommer från människor och det spelar ingen roll hur stort ditt företag är – det kommer alltid att finnas mer kompetens utanför företagets väggar än innanför. Fick du tillgång till all den kunskapen, ja då skulle företagets innovationsprocess kunna bli ännu bättre.

Nya verktyg underlättar

Björn Remneland Wikhamn har i många år intresserat sig för öppen innovation, det vill säga hur företag hanterar in- och utflöde av kunskap i organisationen för att accelerera innovationsförmågan. Det här är anledningen till att många företag idag funderar på hur de ska kunna samverka med personer utanför den egna organisationen.

– En del menar att det här inte är något nytt utan att företag alltid har samverkat med det omgivande samhället via till exempel leverantörskedjor. Och visst har man gjort det, men världen idag ser inte ut som den gjorde på 1950-talet och det har påverkat det här fältet enormt, säger Björn Remneland Wikhamn.

Idag finns helt andra förutsättningar att jobba över organisationsgränser. Informationsteknik och digitalisering har gett verktyg för att jobba med människor på andra geografiska platser samtidigt som juridiken har utvecklats när det gäller rättigheter och licensiering.

– Men den allra största faktorn är att våra värderingar har förändrats drastiskt de senaste decennierna. Det finns en helt annan öppenhetskultur idag där vi reser, lär oss av varandra och därmed kan ha tillgång till kunskap oavsett var den finns. Det här är den riktiga game changern för öppen innovation.

Flera stora företag har också börjat experimentera med hur kunskap lättare ska kunna flöda över organisationsgränserna. Ett sådant exempel är ABB SynerLeap i Västerås, en plats där ABB interagerar med små tech-bolag för att utvecklas och växa, samtidigt som ABB blir mer innovativt och kortar tiden för produktutveckling. Ett annat exempel är AstraZeneca BioVentureHub i Göteborg. Där har AstraZeneca erbjudit ett 20-tal små medtech- och biotech-företag att ha sin arbetsplats i AstraZenecas lokaler för att de på så sätt enklare ska kunna interagera både med varandra och med AstraZenecas personal. Björn Remneland Wikhamn är en av två följeforskare till projektet.

– Förutom SynerLeap på ABB har vi inte hittat något annat storföretag i världen som jobbar på det här sättet. Däremot tror jag att idén har en enorm potential och jag blir inte förvånad om den tas över av andra företag som en framtida innovationsmodell, för det finns så många fördelar och väldigt få nackdelar.

Dubbelt utbyte 

Det som Björn Remneland Wikhamn framförallt ser som modellens styrka är att den låter små och stora företag både ge och ta.

– Om vi tittar på AstraZeneca så har de självklart det stora företagets alla resurser. De har spetskompetens inom många områden, de har ett starkt varumärke och faciliteter och stordriftsfördelar – allt sådant som ett litet företag bara kan drömma om.

Samtidigt kostar det enormt mycket pengar att hålla igång en så stor koloss, och även om AstraZeneca har en framgångsrik innovationshistoria är det hela tiden under stark press att ta fram nya och åter nya blockbusters.

– Stora företag lider också av det vi kallar liability of oldness, att de har rutiner och processer som är så inkörda att det är svårt att snabbt svänga om skutan vilket ställer till problem.

Nya, små företag däremot har all snabbhet, initiativförmåga och kreativitet i världen, men går ändå oftare under eftersom de saknar de storas resurser.

– Hubben blir då en plattform för att låta de små och de stora mötas och dra nytta av varandra. De små aktörerna får tillgång till Astras spetskompetens, samtidigt som Astras forskare kan bli inspirerade av de tankar och arbetssätt som de möter hos de små.

Men oavsett hur bra hubben är betyder den inte att AstraZeneca slutar att lägga pengar på egen innovation.

– Poängen är att oavsett hur bra ett företag är på innovation så kan det inte lägga resurser på allt, däremot kan det lära av andra. Jag säger inte att det här är en lätt modell att jobba efter, den ställer nya och stora krav på hur den egna verksamheten ska styras och organiseras, men jag tror att det kan bli väldigt framgångsrikt i längden.

Kommentera

Tidningen Innovation modererar kommentarerna på sidan. Vi förbehåller oss rätten att radera poster som innehåller till exempel personangrepp, reklam, rasistiskt eller sexistiskt innehåll. Det gäller även poster med länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.