Samer Al Moubayed och roboten Furhat.

Furhat är roboten som berör

Forskaren och entreprenören Samer Al Moubayeds största drivkraft är att bygga teknologi som berör människor. Roboten Furhat kan inte bara prata utan också visa känslor och kanske är det den som blir din bäste vän i framtiden.

Furhat Robotics sitter hos KTH i Stockholm på institutionen för Tal, musik och hörsel, som grundades 1951 av en av de stora pionjärerna inom talkommunikation, Gunnar Fant.

Samer Al Moubayed visar runt i lokalerna där flitigt arbetande kollegor sitter bakom sina datorer och jobbar. På en bokhylla bredvid Furhat, som alltid iförd sin karakteristiska pälsmössa, står olika manliga, kvinnliga och barnversioner av roboten klädda i olika hattar.

Fascinationen för talteknologi började redan under Samer Al Moubayeds första år på universitet i hemstaden Damaskus i Syrien.

– Syriska forskare som hade arbetat i Europa startade ett nytt program och öppnade ett labb för artificiell intelligens. Ju mer jag läste om det ju mer fascinerad blev jag över den brygga som öppnades mellan filosofi och ingenjörskonst. Jag fastnade för den här idén att simulera mänsklig intelligens och försöka förstå hur vi tänker, agerar, lär och utvecklas.

Efter sin mastersexamen i Belgien ville Samer Al Moubayed gå vidare och doktorera inom talteknologi och kommunikation. Han fick syn på ett erbjudande från KTH, som han aldrig hade hört talas om tidigare, som låg i Sverige, som han heller inte visste mycket om förutom att det var härifrån vikingarna kom.

– Jag blev inbjuden till en intervju och kom till Stockholm en varm, solig dag i mitten av juni. Vi åt lunch vid en sjö och jag frågade om de brukade äta här varje dag. Visst, sa de, och jag tänkte att det här är livet jag vill leva, säger Samer Al Moubayed och skrattar. Det visade sig senare att det var den enda varma dagen jag upplevde på ett år.

Väcker känslor

Den seriösa versionen är att han beslutade sig för att tacka ja efter att ha frågat runt om labbet och fått höra att det var ett av de bästa i världen, med gott rykte och med några av de mest berömda forskarna inom området.

– En avgörande del var lärarundantaget som gör det möjligt att som forskare äga alla rättigheter till sitt arbete vid en kommersialisering. Min pappa är en ingenjör som blev entreprenör och han har alltid sagt till mig att jag måste se till att mina idéer kommer samhället till nytta. Jag tänkte att även om jag inte har behov av lagen just nu så är den en säkerhet inför framtiden.

Och tur var väl det. Under ett fredagshack på kontoret föddes Furhat. Samer Al Moubayed och flera av hans kollegors forskning handlade om att titta på hur människor agerar för att sedan försöka ersätta det med animerade karaktärer som betedde sig på liknande sätt.

– Vi ville leka lite och se vad som hände. Jag jobbade med animerade ansikten och just då hade vi ett projekt där vi skulle bygga en robot som skulle stå på ett torg i München och ge folk väganvisningar. Istället för att sätta en skärm på en robot valde vi att använda en glascylinder med en projektor bakom som kunde få det animerade ansiktet att röra sig.

När de testade att projicera ansiktet på en skyltdocka som stod i labbet uppstod magi när dockan plötsligt kom till liv. Det blev början till Furhat. Det visade sig senare att Disney hade ett patent från 1924 kring samma idé, långt innan projektorn ens var uppfunnen.

– Men de implementerade den inte innan patentet gick ut, även om de använder konceptet på vissa attraktioner som till exempel de sju dvärgarna som har animerade ansikten, säger Samer Al Moubayed.

Furhats ögon och öron består av en sensor med 3D-kamera och en mikrofon som gör att den kan höra och titta på personerna den pratar med. Hjärnan är en dator som innehåller den mjukvara som behövs för att driva roboten. I nacken sitter en ledprojektor som projicerar Furhats ansikte på en ansiktsmask gjord av plast som 3D-­animeringen är skräddarsydd efter.

– Det gör att vi kan anpassa utseende och kön efter behov och till exempel låta barn prata med ett barn och så vidare. Första gången vi visade Furhat var på London Science Museum 2011. Det var den första roboten som kunde prata med människor helt på egen hand och vi fick några riktigt spännande reaktioner, säger Samer Al Moubayed och fortsätter:

– Det var familjer som kom dit varenda dag med sina barn i en veckas tid för att de skulle få prata med Furhat. Människor log och blev känslomässigt berörda. Varje gång vi ser att folk reagerar är ett stort ögonblick för oss.

Några år senare, 2014, grundades Furhat Robotics. Att lämna forskar­livet och satsa på en startup var ett stort och svårt steg att ta känslomässigt.

– Jag hade ägnat så många år av mitt liv åt att ta mig uppför den akademiska karriärstegen i en mycket speciell miljö. Att bara lämna det för något väldigt osäkert, riskfyllt och dessutom sämre betalt bara för att det var roligt var en tuff omställning, säger Samer Al Moubayed. Det är ofta väldigt svårt att återvända om du en gång har lämnat forskarvärlden. Men jag har aldrig ångrat mig utan tror att det är ett av de bästa beslut jag har tagit.

Värvad av Disney

Samtidigt är resan att bygga upp ett startupföretag en otrolig erfarenhet. Bara det senaste året har antalet medarbetare fördubblats och består nu av 13 anställda och fyra trainees och företaget fortsätter att växa. Så pass att det snart är dags att lämna lokalerna på KTH och hitta något större.

– Vi hoppas att det blir i närheten eftersom vi står väldigt nära akademin och gillar studentlivet och energin som finns här. En startup är som en berg- och dalbana, det går upp och ner hela tiden så man måste vara en person som uppskattar det. Folk lägger sina liv i dina händer, de lämnar allt bakom sig, vilket är ett stort ansvar. Men det mest intressanta nu är att bygga upp det a-lag som ska ta oss in i framtiden och övertyga folk om vår vision. Det känns otroligt spännande!

Samma år som Furhat Robotics startade blev de kontaktade av bland annat Walt Disney som ville att de skulle bygga robotar åt dem. Som en del i projektet ingick att Samer Al Moubayed skulle tillbringa ett år på Disney Research i Pittsburgh.

– Det var fantastiskt att jobba där. Istället för engineer var vår titel imagineer. Det var en otrolig mix av kreativitet, ingenjörskonst, konst och design tillsammans med människor som har byggt nöjesparker som Disney­land och Disneyworld och en bra erfarenhet. Mitt jobb var att utveckla robotar som kan interagera med stora barngrupper.

Han blev erbjuden att leda en helt ny forskningsavdelning, men valde att tacka nej eftersom han då inte skulle få arbeta mer med Furhat.

– Det är ett erbjudande som bara kommer en gång i livet, men jag ville inte bara forska utan använda kunskaperna praktiskt också så även om det var en fantastisk möjlighet valde jag att återvända till Sverige och Furhat Robotics. Men Disney är fortfarande vår kund.

Furhat Robotics använder sig av öppen innovation där människor från hela världen kan vara med och utveckla och bidra med nya applikationer. Samer Al Moubayed tänker sig något liknande App Store i framtiden där människor själva kan välja vilket innehåll och vilka funktioner de vill att deras robot ska ha.

– Den behöver inte se ut som en Furhat, men den kommer att se mänsklig ut och inte vara en skärm. Vi tror verkligen att sociala robotar eller vad vi kallar för sociala gränssnitt bara är ett nytt sätt att få tillgång till information och att utvecklingen kommer att likna den för persondatorer och smarta telefoner.

Test i skolan

Inom två år hoppas han ha robotar som interagerar med människor på plats i skolor, på kontor och i gallerior. Projektet Furhat for Education pågår redan i samarbete med Kunskapsskolan där idén är att vissa elever ska lära roboten ämnen och andra sedan använda den för att öva sig på dessa. Tanken är att få feedback och sedan utveckla produkten vidare i nära samarbete med skolan för att se vilka behov som finns och att tekniken är lätt att använda. Ett annat projekt involverar barn med autism som använder sig av Furhat för att träna sociala färdigheter som att titta människor i ögonen och lära sig läsa av ansiktsuttryck och känslor.

– Vår strategi är att bygga hållbara system med ett inbyggt värde som verkligen hjälper och påverkar ditt liv positivt. Om du till exempel har en robot hemma som har spenderat tio år med dig så märker den om du till exempel börjar visa tecken på demens, kanske till och med tidigare än din egen familj. Den kan både vara din vän och din läkare beroende på vilka applikationer den fylls med.

Samer Al Moubayeds förhoppning inför framtiden är att Furhat Robotics ska bli en succé och att de ska kunna ta företaget långt inom den spännande världen av tal- och animationsteknik.

– Jag och alla andra här ser det som en livsresa. Som forskare är jag verkligen intresserad av vad intelligens är och hur vi kan bygga maskiner som inte är verktyg utan vänner. Om vi kan bygga en maskin som blir en vän utforskar vi helt nya typer av gränssnitt och applikationer. Det finns ögonblick när jag verkligen känner att vi har något stort på gång som det inte går att vända ryggen till. Människor är redo, de vill ha det här och det kommer att påverka dem på helt nya sätt.

Kommentera

Tidningen Innovation modererar kommentarerna på sidan. Vi förbehåller oss rätten att radera poster som innehåller till exempel personangrepp, reklam, rasistiskt eller sexistiskt innehåll. Det gäller även poster med länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.