Spelifiering kan ha en stark påverkan på hjärnan och kan därför inte bara handla om tävlingsmoment, poäng och utmärkelser.

Spelifiering gör arbetsuppgifterna roligare

Spelifiering är ett nytt grepp som nu testas inom svensk industri för att locka talanger och stimulera medarbetare.

10 000 timmar – så lång tid sägs det ta för att bli riktigt bra på något. Det är också så lång tid som gemene 21-åring har tillbringat framför dataspel, enligt den amerikanska forskaren och speldesignern Jane McGonigal. I ett TED-talk, som setts över tio miljoner gånger, förklarar hon hur dessa kunskaper likaväl skulle kunna användas för att lösa verkliga utmaningar, om de bara innehöll samma lockande element som spelens fiktiva världar.

Att spelutvecklare lyckas engagera är uppenbart. Varje vecka läggs cirka tre miljarder timmar på spel världen över. En smart strategi för den som vill motivera andra är därför att applicera dataspelens mekanismer på helt andra områden – kort sagt att spelifiera.

Precis det jobbar innovationsprogrammet PiiA med i Sverige. Det syftar bland annat till att öka engagemanget bland medarbetare som arbetar inom processindustriell IT och automation.

– Men vi omvandlar absolut inte arbetsplatsen till ett spel, säger Susanne Timsjö, som är programchef. Däremot applicerar vi designelement, mekanik och tänk från spelindustrin för att öka engagemanget. Det handlar om att hitta mänskliga drivkrafter och använda dem.

Projektet riktar sig till svensk industri och framförallt till operatörer och andra som arbetar i kontrollrum. Ett tiotal företag har varit med i pilotstudien där fem prototyper skissats fram. Den som har kommit längst kallas Sample Runner och är tänkt att engagera och utveckla operatörsrollen.

– Det handlar om att göra rutinuppgifter och mätprover roligare. Det är viktiga uppgifter, men de upplevs inte alltid som stimulerande. För att öka motivationen och få bättre resultat utvecklade vi en applikation där olika skiftlag får samla en virtuell valuta genom att utföra olika uppgifter.

Operatörerna kan även slå vad om vilket utfall mätningen kommer ge, och vinna mer valuta om de gissar rätt. Allt för att öka reflektionen kring värdet och tänka mer förebyggande.

Ett av de medverkande företagen, Stora Enso Skutskär, vidareutvecklar nu skisserna och tar fram en skräddarsydd applikation som ska testas på en avdelning. Många av spelmomenten är dock bortplockade.

– Fokus ligger på att visualisera det vi gör på ett intressantare och mer feedbackrelaterat sätt, säger Lasse Aspelin, blockchef Fiber på Stora Enso Skutskär. Våra operatörer, speciellt de yngre, kände direkt att spelifiering var intressant när idén presenterades. I vår testar vi prototypen på en avdelning, och om utfallet blir bra bygger vi ut den till alla avdelningar.

 

Frihet, meningsfullhet och feedback

Gemensamt för bra spel, liksom bra spelifierade produkter, är att de anspelar på mänskliga drivkrafter som frihet, motivation och feedback, vilket enligt Susanne Timsjö är grundstenarna för motivation.

Finns de tre elementen med i spelifieringen ökar chanserna att resultatet blir bra. Men det behöver inte alltid handla om att samla poäng och tävla. En förstudie som PiiA har tagit fram fokuserar exempelvis på kunskapsöverföring och går under namnet Knight of the nightshift, Nattskiftets riddare. Där handlar det istället om att bygga upp en användardriven kunskapsbas. Bra lösningar leder till högre spelnivåer, vilket även kommentarer eller förslag på andra lösningar kan göra.

– Medarbetare kan gå från nybörjarnivån novis till expertnivån ninja. Precis som i många dataspel är lösningen utformad efter varje individs förmåga och får dem att vilja bli bättre av sig själv. Spelifiering är också ett sätt att höja intresset för svensk industri, fortsätter Susanne Timsjö. Vi har en hel generation som är experter på att spela dataspel, och bland dem finns det många talanger som kan göra nytta inom industrin.

 

Anpassa efter spelartyp

Motivationen är viktig, men vad motiverar egentligen? Ett sätt att ta reda på det är att ringa in vilka personlighetstyper som ska använda prototypen. I fallet med Sample Runner gjordes därför djupintervjuer med operatörerna.

– Det visade sig att den vanligaste var achievern, den kreativa problemlösaren. Vi kom också fram till att det behövdes fler av typen ”spelare”, som är mer verkställande och gillar att följa regler.

När utvecklare tar fram nya spel är anpassning efter spelartyp väldigt viktig. Men trots att många element är hämtade från spelindustrin bottnar spelifieringsforskning mer i psykologi, user experience, användarbarhet, och beteendevetenskap än kunskap från spelindustrin. Det är en annan skola där målet är att hitta metoder som engagerar och stimulerar spelarens behov över tid.

– Alla utmaningar på en arbetsplats kan lösas genom spelifiering, men den måste genomföras på rätt sätt. Spelifiering kan ha en stark påverkan på hjärnan och kan därför inte bara handla om tävlingsmoment, poäng och utmärkelser. Det finns många dåliga exempel på spelifiering, exempelvis inom säljbranschen. Men med rätt research utifrån ledorden meningsfullhet, feedback och frihet kan spelifiering både öka välbefinnandet och produktiviteten i alla branscher.

Kommentera

Tidningen Innovation modererar kommentarerna på sidan. Vi förbehåller oss rätten att radera poster som innehåller till exempel personangrepp, reklam, rasistiskt eller sexistiskt innehåll. Det gäller även poster med länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.