En elev i tioårsåldern använder en läsplatta i ett klassrum.

Unga lär sig på fler språk

Ett nytt digitalt verktyg ska öka andelen elever med utländsk bakgrund som uppnår gymnasiebehörighet. Just nu pågår utvecklingen av Skola för alla från första dagen.

I projektet Skola för alla från första dagen får nyanlända flyktingar chansen att följa den svenska läroplanen, så fort de kommit till Sverige.

– Alla barn har rätt till utbildning och skolan är skyldig att ge stöd för att klara målen. För att hjälpa till med det utvecklar vi ett digitalt flerspråkigt läromedel och tillhörande arbetsmeto­der, som nyanlända kan börja arbeta med direkt, säger Carl Hamilton, vd och chefredaktör på Komplementskolan som ligger bakom satsningen.

Genom verktygets videolektioner kan eleven laborera med tal och text på såväl sitt modersmål som på svenska och engelska, samtidigt som det går att byta mellan språken – både för att utveckla ämnet på sitt modersmål och att fördjupa sin svenska.

– Genom att vi utvecklar videolektioner och övningar på elevens förstaspråk är det möjligt för skolan att dela ut uppgifter som är rimliga för eleven att klara av och som samtidigt är tillräckligt svåra för att utmana. Det hjälper till att bygga motivation och självförtroende, säger han. Ämne och språk hör ihop. Lär man sig kemi måste man kunna prata kemispråk, och man är smartast på sitt eget språk.

Plattformen erbjuder också ett sätt att stödja samarbetet mellan ämneslärare, studiehandledare, elever och föräldrar.

– Det här läromedlet hjälper till med hopkopplingen mellan språk- och kunskapsöverföring. Det ger också lärare och föräldrar ett verktyg att jobba med och en plattform där de kan mötas.

Tio ämnen

Projektet drivs under två och ett halvt år. Målet är att ha tio ämnen på fem språk utöver svenska fram till 2017. I dag finns fyra ämnen på arabiska, engelska, somaliska, tigrinja och dari, och ytterligare två på arabiska och engelska, utöver svenska.

– Vi kommer alltså att kunna erbjuda flerspråkiga versioner av studiematerial som täcker merparten av det centrala innehållet i läroplanen inom de tio viktigaste ämnena, säger Carl Hamilton.

För att varje ämne och varje språk ska bli rätt arbetar professionella översättare, ämnesexperter, röstskådespelare och lärare för att kvalitetssäkra materialet.

– Vi använder till exempel översättare som bor och lever i länder där språket talas, allt för att vi ska ha ett aktuellt och korrekt språk.

Hjälpa krigsflyktingar

Idén har sin grund i krisen i Syrien och en vilja att hjälpa till. Redan 2013 arbetade Komplementskolan med

e-utbildningar mot grundskolor. Genom att översätta materialet de redan hade kunde bolaget hjälpa till på sitt sätt. De provkörde med tre skol­ämnen på arabiska i 20 klasser.

– Det var en positiv överraskning hur lyckat det blev, bland både elever och studiehandledare, säger Carl Hamilton.

Efter piloten bestämde sig Komplementskolan för att satsa stort. I dag har 13 kommuner anslutit sig till projektet.

En av dem är Linköping, där Anders Welander arbetar på Ekholmsskolan. Han är en av de lärare som använder läromedlet i sitt arbete.

– Verktyget är ett bra komplement i undervisningen för att just förklara så eleverna förstår fast de inte kan så mycket svenska. Genom att eleverna lyssnar på sitt modersmål och ser informationen på bild förstår de snabbt, säger han.

Han arbetar i en förberedelseklass med 21 elever som bland annat pratar dari, arabiska och somaliska, där alla erbjuds att låna iPads.

– Filmerna är lagom långa så eleverna inte hinner tröttna och så att man hinner diskutera och arbeta med det man lärt sig. Elever som inte förstått eller inte varit närvarande får i läxa att kolla på filmen igen och göra de tillhörande uppgifterna hemma.

Han berättar att han hoppas att ännu fler ämnen kommer att översättas till ännu fler språk – och att fler lärare upptäcker verktyget.

Pågående utveckling

Just nu utvecklas programvaran tillsammans med kommuner och forskare. Det sker genom att skolor använder och utvärderar materialet. Med hjälp av fokusgrupper studeras elevers engagemang och tiden de ägnar åt varje uppgift. Eftersom det är en digital lösning sker också ständig kommunikation med användarna, om till exempel språkliga, pedagogiska och tekniska förbättringar.

– Vi har inte en färdig produkt, utan vi är hela tiden ute och lyssnar och tar in. Ju mer aktiv och engagerad en kommun är, desto mer inflytande får den. Det handlar om ett samarbete där projektet formar sig efter skolornas behov, säger Carl Hamilton.

Innan projekttiden är slut räknar de med ha betygsstatistik som ska visa på verktygets effektivitet. Det långsiktiga målet är att öka andelen elever med utländsk bakgrund som når högre studieresultat och därmed läser vidare och får gymnasiebehörighet samt att bidra till att både eleverna och deras föräldrar integreras snabbare och bättre i det svenska samhället och kan bidra på arbetsmarknaden.

Kommentera

Tidningen Innovation modererar kommentarerna på sidan. Vi förbehåller oss rätten att radera poster som innehåller till exempel personangrepp, reklam, rasistiskt eller sexistiskt innehåll. Det gäller även poster med länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.