Med fokus på ungdomar i Första Linjen

Ett av projekten Experio Lab arbetar med just nu är Första Linjen – en verksamhet som ger stöd åt unga med psykisk ohälsa. Experio Labs uppdrag är att hjälpa till att utveckla verksamheten och skapa bättre vårdtjänster genom att involvera dem Första Linjen är till för – ungdomarna.

– Jag är väldigt glad att jag fått möjligheten att vara med och tycka till om Första Linjen. Jag hoppas det ska hjälpa ungdomar att känna sig säkrare inför ett besök, säger Elina Karlsson, 17 år.

Hon har själv besökt Första Linjen som patient och under workshops och djupintervjuer har hon fått dela med sig av vad hon hade velat veta inför sina samtal och möten med vuxna.

– Man blir alltid nervös och det skulle vara bra att få någon förberedelse för hur kan man tänka inför det, säger Elina Karlsson.

Det är hon inte ensam om att tycka. Det har visat sig att det framför allt är tiden innan man kontaktar Första Linjen som ungdomarna behöver hjälp och att mycket av det som efterfrågas handlar om preventiva åtgärder.

Men bakom den slutsatsen ligger ett långt och grundligt arbete. Allt inleddes med att ett designteam skapades, bestående av Olga Sabirova Höjerström och Louisa Szücs Johansson, båda tjänstedesigners vid Experio Lab, samt Karin Schmidt Karlsson och Marie Fridlund från Första Linjens verksamhet.

– Det primära målet är att skapa nya innovativa vårdtjänster som gör att hjälp till barn och unga blir mer tillgänglig genom digitala och flexibla tjänster. Utgångspunkten är att ungdomar och personal deltar i projektet på jämlika villkor, berättar Olga Sabirova Höjerström.

Projektet har följt Experio Labs designprocess som består av fem steg.

– I designprocessen börjar man alltid med att undersöka behoven brett. Nästa steg är att fånga och utforska en problemställning. Vi använder ofta etnografiska metoder för att få användarens perspektiv och involverar dem kontinuerligt, berättar Olga Sabirova Höjerström.

Till en början gjorde designteamet en bred undersökning av hur ungas vardag ser ut – med fokus på deras digitala närvaro och hur de ser på psykiskt mående.

– Det som förvånade mig är att det blev tydligt att ungdomarna inte söker på nätet efter information om sitt mående. De vet inte vilka ord de ska söka på och har också erfarenheten att när man väl läser något kan man känna sig sämre än vad de är, säger Karin Schmidt Karlsson.

Digitalt verktyg till hjälp

Slutligen landade man i att jobba vidare med frågan »Hur skulle vi kunna göra det enklare för unga att i sin vardag tolka och förstå sitt mående?«. Detta gjordes genom workshops, djupintervjuer, dagboksanteckningar och annat. Och efter ett ytterligare antal workshops med gymnasieelever, forskare, professionella inom sektorn och politiker har man bestämt sig för att vidareutveckla ett digitalt verktyg som ungdomarna kan använda för att förbereda sig inför ett besök på Första Linjen kallat Prepphjälpen. En prototyp är skapad och har börjat testas på ungdomar.

Karin Schmidt Karlsson, som jobbat som socionom i många år, är van att prata med ungdomar och fråga hur de upplevt besöken, men en av fördelarna hon ser med att jobba i en designprocess är att det blir så mycket mer än en vanlig utvärdering.
– Man får åsikter av fler än de som faktiskt besöker oss, det blir ett mer genomsnittligt underlag. Vi är till för alla ungdomar. Det blir också en kvalitetssäkring för oss att vi gör arbetet på rätt sätt när vi vet att det är sprunget ur idéer från ungdomar och att vi haft möjlighet att fråga dem och att testa idéer. Gör vi rätt saker på rätt sätt, behöver vi ändra och hur ska vi i så fall förbättra?

I höst jobbar Karin Schmidt Karlsson och Marie Fridlund med en egen designprocess, där de ska undersöka hur unga upplever att komma till Första Linjen. De kommer att använda kunskaperna de lärt sig i projektet och göra det till en egen verksamhetsutveckling. Oavsett vad det blir i slutändan finns det nu en massa värdefull information som kan användas i verksamheten menar Karin. Arbetssättet kan användas i arbetsgruppen också.

– Jag har verkligen fått mersmak för arbetssättet. Att inte ha en färdig idé eller problemlösning utan att själva arbetet är att tillsammans komma fram till vad som behövs och sedan diskutera vidare, det är en värdefull lärdom, säger Karin Schmidt Karlsson.

Elina Karlsson är glad att hon har kunnat ta något som varit svårt i sitt liv och omvandla till något som kan bli bra för någon annan. Hon upplever att designteamet tagit henne och de andra ungdomarna på allvar.

– Det kan vara jobbigt att svara på frågan »hur är det?« muntligt, för vissa kanske det skulle vara lättare att få skriva något eller fylla i en gubbe. Det har de verkligen tagit till sig i och med att de jobbar vidare med Prepphjälpen nu. Jag har sett prototypen och det blir bra, säger hon.

Kommentera

Tidningen Innovation modererar kommentarerna på sidan. Vi förbehåller oss rätten att radera poster som innehåller till exempel personangrepp, reklam, rasistiskt eller sexistiskt innehåll. Det gäller även poster med länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.