Makerspace bygger en ny framtid

Det är dags att sluta nöja oss med att endast konsumera – i framtiden gäller det att förstå tekniken bakom tekniken för att kunna påverka och förändra. På Stockholm Makerspace finns verktygen för att nå dit.

I en till synes anonym byggnad bakom KTH, Kungliga tekniska högskolan, döljer sig 300 kvadratmeter källaryta sprängfylld med allt ifrån 3D-skrivare och elektriska stickmaskiner till verktyg som kan hacka dna-kod. Vi har klivit in på Stockholm Makerspace, en ideell förening som vill främja utforskande genom interdisciplinärt samarbete. Eller enkelt sagt, föreningen vill vara en grogrund för innovationer och gränsöverskridande ny teknik – som kan leda till samhällsförändrande företag, men också rena hobbyprojekt eller kontaktnät.

– Stockholm Makerspace handlar om förståelse, säger Erik Cederberg, grundare av Stockholm Makerspace. När fler människor förstår hur tillverkningen bakom fungerar blir chansen större att fler kommer på förbättringsmöjligheter. Teknikmässigt är verktygen här inte revolutionerande, däremot är tillgängligheten det.

Han navigerar oss runt mellan de olika rummen och stannar i metallverkstan. Här finns ett tiotal maskiner, sågar och skruvmejslar. Det finns även ett hörn tillägnat silversmide. Han pekar på en maskin.

– Förra veckan använde en medlem exempelvis den här för att fräsa prototyper till en larmklocka för äldre. Han tycker att dagens klockor är alldeles för tunga och fula – även äldre vill kunna ha en snygg klocka som inte ser ut eller känns som en sten på armen.

På väg till nästa rum passerar vi mindre utrymmen för ostört arbete. Vi skymtar någon som håller i en mask, onekligen lik Boba Fett.

– Han jobbar på en Star Wars-dräkt till Halloween, berättar Erik Cederberg. Vad våra medlemmar använder verktygen till är helt upp till dem – vissa är specialister och är här för att utveckla något, andra är generalister som vill lära sig något nytt.

Delar kunskap

En av generalisterna är 27-åriga Francisca Torres. Hon står vid ett av de populäraste verktygen, en 3D-skrivare. Just den här skriver ut i termoplast och fungerar i princip som en limpistol, ett ypperligt redskap för att ta fram tredimensionella prototyper.

– Jag har pluggat industridesign i Chile, men kände inte att jag fick möjlighet att testa så många olika tekniker under min utbildning, berättar hon. Nu vill jag prova 3D-skrivaren eftersom jag tror att den kan vara till nytta i mitt framtida yrke.

För tio år sedan kostade en 3D-skrivare cirka 100 000 kronor. Idag ligger de som finns på Stockholm Makerspace på omkring 25 000 kronor. Istället för att skicka beställningar till en prototypfräsare som i snitt har en veckas leveranstid kan man med hjälp av skrivaren få fram sin prototyp inom ett par minuter.

– Här finns utrustning, plats och tid till att lära sig, fortsätter hon. Och det finns alltid någon att fråga om hjälp! Folk är väldigt vänliga och hjälpsamma – det finns liksom en tyst överenskommelse om att man delar kunskap här.

En ny revolution på gång

Francisca Torres hittade till Stockholm Makerspace via Facebook, hon visste vad hon letade efter eftersom hon har besökt liknande forum när hon bodde tillfälligt i Argentina. Makerrörelsen är nämligen långt ifrån okänd globalt. Det började som en subkultur på USA:s västkust under tidigt 2000-tal och har i dag utvecklats till en etablerad rörelse med uppskattningsvis ett par tusen Makerspace runt om i världen. År 2014 uppmärksammade Barack Obama fenomenet genom att låta en så kallad Maker Fair, en mässa för ingenjörskonst och vetenskapsprojekt, ta plats i Vita Huset. I sitt inledningstal sa han: »Dagens Do it Yourself  är morgondagens Made in America«, och syftade på att tillverkningen idag står inför en lika stor revolution som internet för 25–30 år sedan.

– När Makerrörelsen benämns som en tredje industriell revolution pratar man ofta om att demokratisera tillgången till verktyg och resurser, och på det sättet skapa morgondagens företag, säger Erik Cederberg. Idag konsumerar många teknik, men få klarar av att tillverka den eftersom de inte förstår tekniken bakom. Och utan förståelse för tillverkningen blir det inga nya Made in-produkter.

Obama betonade även vikten av Makerspace-liknande plattformar i skolor. Och i dag har programmering blivit ett allt vanligare inslag i skolundervisningen även i Sverige. Skolverket tog i mars fram en plan för att digital kompetens och programmering ska förstärkas i undervisningen.

– När det gäller datorer har vi i Sverige kommit lite längre. Vi har förstått att fler i framtiden måste förstå tekniken bakom datorer för att kunna förbättra dem. Men det gäller att värdera annat också – vårt biohackarlabb är ett bra exempel. Det är Sveriges första labb där vem som helst får lära sig grunderna i bioteknik och laborera med dna. Vem vet – personen som löser världens hungersnöd genom syntetisk föda kanske upptäcker sitt intresse för bioteknik här?

Obama-administrationen samarbetar idag med MAKE, en satsning med målsättningen att utrusta 1 000 skolor med Makerspace. I Sverige är det politiska stödet till skolor inte lika stort, vilket var en av anledningarna till varför då 40-åriga Nina Lindström för ett år sedan klev över tröskeln till Stockholm Makerspace.

– Jag skulle egentligen börja jobba med Legos Radical Innovation Team, berättar hon. De var nyfikna på Makerrörelsens metoder. Men det blev inget samarbete med Lego – däremot träffade jag teknikpedagogen Harriet Aurell, en av medgrundarna till den kommunala teknikskolan KomTek genom Stockholm Makerspace.

Växa genom kunskap

Nina Lindström har en examen från Handelshögskolan, men har även studerat på KTH, läst neurovetenskap på Karolinska Institutet samt kurser i psykologi och pedagogik. Hon har främst jobbat som management strategikonsult, men jobbar idag med olika projekt för lustfyllt lärande om teknik och matte. Inspirationen kommer bland annat från mentorn Harriet Aurell.

Nina har utvecklat  Tech Missionary – ett program för att växa och lära genom skapande av kreativ teknik. Tillsammans med Röda korset och förortsskolor erbjuder hon mellan- och högstadietjejer i socio-ekonomiskt utsatta områden att bygga självförtroende och kunskap genom att upptäcka så väl hur rörelser skapas som hur elektriska komponenter och kretsar fungerar samt att själva börja programmera. Bredden ger en trygghet och mer grundläggande förståelse än att bara koda direkt menar Nina Lindström.

– Allt är positivt med Stockholm Makerspace, förutom att lokalen inte är tillgänglig för alla. Den ligger lite för långt från förorterna. Jag vill nå ut till dem som inte själva hittar hit. Målet är främst att hjälpa tjejerna att växa genom förståelse och att se nya möjligheter för framtiden. De flesta människor får en enorm självförtro-endeboost av att skapa och se hur deras idéer är viktiga och kan göra skillnad.

Nina Lindström fortsätter att utveckla och söka finansiering för att skala upp  Tech Missionary-projektet och sprida Makerspace-metoder till fler än de som själva hittar till rörelsen.

– Jag vill att alla ska sluta säga att »jag är oteknisk«. Teknik är resultatet av mänskliga beslut! Jag menar inte att alla måste bli hackers, men vi behöver öka vår förståelse för vad teknik är om vi vill ta steget från konsumtion till innovation i framtiden, säger Nina Lindström.

En kommentar till “Makerspace bygger en ny framtid

  1. Det händer mycket nu inom teknikpedagogiken. Många kvinnor är nyfikna på hur tillverkning och utveckling av nya produkter görs. Det behövs fler forum för lärande, experimenterande och kreerande med kvinnors erfarenhetsbas i focus.

Kommentera

Tidningen Innovation modererar kommentarerna på sidan. Vi förbehåller oss rätten att radera poster som innehåller till exempel personangrepp, reklam, rasistiskt eller sexistiskt innehåll. Det gäller även poster med länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.