Uppkopplat samhälle
Inom fem år beräknas cirka 50 miljoner saker vara uppkopplade mot internet. Allt från kylskåp till dörrlås. Det ställer förstås frågor kring hur säkert det egentligen är.

Trendspaning: Hur ser integriteten ut i ett uppkopplat samhälle?

Smarta telefoner, sociala medier och uppkopplade prylar. Internet har revolutionerat våra liv på många sätt – men finns det en baksmälla? Lisa Kaati, biträdande programchef för det strategiska innovationsprogrammet Internet of Things Sverige, berättar om risker och möjligheter på nätet med personlig integritet i fokus.

I Sverige finns miljontals svenskar registrerade i det så kallade PKU-registret, som förvaras på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Sedan mitten av sjuttiotalet får alla nyfödda ge ett blodprov för att livshotande sjukdomar ska kunna diagnostiseras. Därefter sparas proverna för vård, behandling och i forskningssyfte – förutom vid ett tillfälle. År 2003 gjorde Karolinska nämligen ett omdiskuterat undantag och öppnade dörrarna för polisen.

Ärendet gällde mordet på Anna Lindh och polisen fick tillstånd att matcha dna från mordvapnet med registret.

– Det är ett bra exempel på hur regler kan luckras upp vid allvarliga situationer, säger Lisa Kaati, doktor i datavetenskap. Självklart är det bra att mördaren kunde identifieras – men föräldrarna har inte gett tillstånd till att polisen får tillgång till registret när provet tas. Jag tror att om det finns information kan den användas i andra situationer än det personen gått med på från början, och risken finns alltid att data och register missbrukas om det kommer i fel händer.

Du är inte osynlig

Provrören i PKU-registret skulle dock kunna beskrivas som droppar i havet av personlig information i jämförelse med gemene svensks fotspår på internet. För en enskild individ kan insikten kännas smått överväldigande – en bild som lades upp för tio år sedan arkiveras utomlands för evigt, varje ny sida du besöker lagrar personliga data om ditt besök och enligt en granskning av Dagens Nyheter loggar teleoperatörer var 25:e minut var du befinner dig, dygnet runt. Data har kallats den nya oljan – på samma sätt som olja har gett oss välstånd och problem ger data oss välstånd – och problem. Våra surfvanor är numera hårdvaluta och används i allt från marknadsföringsunderlag till riktade annonser. Eftersom internet är så globalt är det princip omöjligt för individen att veta vem som kan svara på frågor, och vad man kan kräva.

– Vi behöver prata mer om riskerna, säger Lisa Kaati. Idag radas villkoren upp på flera sidor oläslig byråkratiska som nästan alla skrollar igenom och godkänner – här behöver företag vara mer tydliga vad användaren går med på. Nu kommer nya EU-lagar som säger att informationen måste vara mer lättillgänglig, men vi måste ändå bli mer medvetna själva och framför­allt lära våra barn och ungdomar om konsekvenserna med att lämna ut allt för mycket information.

Personlig integritet 

I Sverige fick personlig integritet på internet stor uppmärksamhet 2009 i samband med den så kallade FRA-­lagen. Att staten skulle få spåra våra digitala vanor fick många att greppa plakaten och ge sig ut på gator och torg i protest.

– Vad vi inte tänker på är att staten får göra en bråkdel av vad storföretag som Facebook och Google får göra med informationen. De sitter på mängder av uppgifter och är just företag – de vill tjäna pengar på din integritet.

Det är inte bara stora aktörer på nätet som kan utgöra ett hot mot vår integritet. Lisa menar att expansionen av IoT (internet of things eller sakernas internet på svenska), gör att både privatpersoner och företag är i ännu större behov av nya säkerhetslösningar. Idag kan allt från tv-apparater, bilar, tvättmaskiner och dörrlås till artificiella kroppsdelar som proteser, vara uppkopplade. Det betyder att de också kan bli hackade och styras precis som datorer, men till skillnad från en dator är prislappen ofta betydligt lägre. Ska man bygga en pryl för fem dollar, går det inte att få in automatiska uppdateringar eller andra säkerhetshöjande åtgärder. Tidigare gick kablarna från en robot eller sensor till en annan plats i huset. Nu går kabeln allt oftare till internet. Men utvecklarna tänker för sällan igenom vilka konsekvenser det får.

Ofta finns uppkopplingsmöjligheter i saker som vi inte vet om, vilket kan verka ofarligt –men vad händer om hela byggnader är uppkopplade och kan slås ut och hackas? Utan information, lagar och nya säkerhetslösningar kan det antimaterialistiska talesättet om att sakerna du äger i förlängningen kommer att äga dig få konkret innebörd.

Låt säkerhet driva innovationer

Samtidigt får vi inte glömma att de samhällsutmaningar vi står inför inte kan lösas utan teknik, säger Lisa Kaati, och att tekniken medför många bra saker.

– Det här är ett steg vi måste ta. Jag tror snarare att vi ska se möjligheter och låta säkerhetsfrågorna driva forskningen framåt så att vi kommer på bra sätt att lösa integritetsfrågor.

I grund och botten gäller det att hitta regelverk till hur uppgifter får användas – och att folk blir upplysa om vilka rättigheter de har.

– I framtiden skulle integritet till och med kunna bli en konkurrensfördel. Svenska företag skulle exempelvis kunna säga att de lagrar din data i Sverige och att dina uppgifter därmed är skyddade.

Google jobbar hårt för att upprätthålla sin image som ett snällt företag – deras slogan är ”Don’t be Evil” men risken finns alltid att informationen hamnar hos mindre snälla människor. Lisa själv har exempelvis avslutat flera av sina konton på sociala medier efter att en högerextrem sida la ut uppgifter om henne och hennes familj. Anledningen till detta var hennes forskning som handlar om just analys av data från internet ur ett säkerhetsperspektiv.

Det är en sak att lägga ut något frivilligt, men vad händer när andra sprider osanningar och när personlig information syns när någon söker på dig?

– Jag kontaktade Google och bad dem att ta bort informationen från deras sökresultat – men de ansåg att informationen ”relaterar till ert yrkesliv och därför är av allmänhetens intresse”. Efter det är jag mer noga med vad jag lägger ut på nätet. Samtidigt tycker jag inte att vi bör bli för paranoida – internet är fantastiskt! Men vi behöver få och skaffa oss mer kunskap om hur vi kan använda internet på ett säkert sätt.

Kommentera

Tidningen Innovation modererar kommentarerna på sidan. Vi förbehåller oss rätten att radera poster som innehåller till exempel personangrepp, reklam, rasistiskt eller sexistiskt innehåll. Det gäller även poster med länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.