Läroperioden blir kortare när det går att få direkt feedback från riktiga passagerare.

Tester i verklig miljö ger bättre lösningar

Bussar utan chaufförer, hållplatser inne på bibliotek och lägenheter som inte följer normen – försök och tester med ny teknologi pågår konstant i vår vardag. Men varför är det så viktigt att testa utanför labben? Och hur gör man egentligen för att få det att fungera? Vi har gett oss ut i Sverige för att få svaren på frågorna.

Det lilla fordonet liknar mest en liten retrohusvagn från 1960-talet, men är i själva verket en självkörande buss på väg att plocka upp passagerare på sin rutt genom Kista.

– I dagsläget är det inte tekniken som är problemet när det gäller självkörande fordon, säger Marcel Kroeze, vd på Nobina Technology, kollektivtrafikoperatören Nobinas utvecklingsbolag för innovationer inom vardagsresande. Utmaningen är istället hur den nya tekniken ska kunna integreras med samhället den ska verka i.

Han tar nattrafiken som exempel. För unga personer som reser hem sent på kvällen är busschauffören mer än en förare, det är också en nykter, vuxen person som ger en känsla av trygghet. Men vad händer med den känslan om bussen kör sig själv? Och vad kan operatören göra för att resenärerna ska fortsätta att känna sig trygga? För att svara på de frågorna, och många andra, vill Nobina Technology genomföra tester med självkörande bussar i trafik på utvalda sträckor.

– Vi kan ta fram lösningar hos oss, men det är inte förrän vi har testat dem i verkligheten som vi faktiskt får svar på om de ger den effekt som användarna önskar sig. Vår läroperiod blir så mycket kortare när vi kan få direkt feedback från riktiga passagerare än när vi bara för teoretiska resonemang.

De små minibussarna var första steget i det arbetet. Under Kista Mobility Week i april 2016 körde de omkring och plockade upp passagerare, ett projekt som avlöpte utan några incidenter. Nu vill Nobina Technology testa dem i större skala, något som inte har varit helt enkelt att få tillstånd för.

– Lagstiftningen utvecklas hela tiden, men ibland ställer den till problem när du vill testa innovationer i verkliga miljöer. Våra små bussar måste till exempel uppfylla i princip samma krav som fordon som ska massproduceras, trots att vi bara ska använda dem under övervakade tester. Självklart ska man vara försiktig, men det vore bra om lagstiftningen sågs över så att inte säkra tester fördröjs av stela regler och Sverige därmed riskerar att tappa sin ledande position.

Ändra tillämpningen – inte lagen

Med en liknande tanke i bakhuvudet har Lena Andersson, vd på Älvstranden Utveckling AB i Göteborg, och Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö, utvecklat ett testprojekt kallat Stadsutvecklingszoner.

– När vi jobbar med stadsutveckling stöter vi ofta på problem där branschen menar att det inte går att hitta en lösning för att lagstiftningen inte är anpassad till de nya idéerna, säger Christer Larsson. Men jag menar att det inte alltid behöver vara lagen det är fel på, utan det kan lika gärna vara tillämpningen som behöver ändras.

I de så kallade Stadsutvecklings­zonerna, bland annat Nyhamnen i Malmö och Frihamnen i Göteborg, kommer man därför att jobba med team av så kallade policylotsar från bransch, kommun och myndigheter. När problem kring genomförandet dyker upp ska lotsarna gemensamt försöka hitta en lösning.

– Det kan till exempel vara att man upptäcker att plan- och bygglagen inte är helt synkad med miljöbalken. Då kan vi undersöka om det verkligen är lagen som måste ändras eller om det istället går att ändra tillämpningen.

Målet är att testerna ska leda till att en ny praxis utvecklas som både staden och de medverkande företagen kan ha nytta av i vardagen.

Våga misslyckas

Samma tanke finns även i andra städer och inom andra teknikområden. Göteborg har till exempel i många år varit arena för allehanda tester, bland annat Linje 55  – en busslinje där Chalmers, Volvo, Göteborgs Stad med flera testar möjligheter och utmaningar med stadsbussar som går på ren el.

– Många företag kräver komplexa stadsmiljöer för att testa sina produkter under verkliga förhållanden. När vi då samarbetar kan vi få smarta lösningar som vi aldrig skulle ha kommit på själva, samtidigt som företagen lär sig mer snabbare, säger Malin Andersson, avdelningschef Utveckling och internationellt på Trafikkontoret i Göteborg.

Just Linje 55 har varit mycket lyckat medan andra idéer har fått läggas i malpåse efter testet.

– I bästa fall leder testerna till att vi får en lösning vi kan implementera, i sämsta fall inser vi att idén var god men att det av olika anledningar inte fungerade i praktiken. Man måste få tillåta sig att misslyckas, men det får inte bli för många tester där resultaten inte kommer i bruk.

 

Läs fler exempel på tester i verklig miljö här: 

Skarpt test av elvägar

Smart kollektivtrafik

Bilen som kör sig själv

Kommentera

Tidningen Innovation modererar kommentarerna på sidan. Vi förbehåller oss rätten att radera poster som innehåller till exempel personangrepp, reklam, rasistiskt eller sexistiskt innehåll. Det gäller även poster med länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.