Norra Europa ska leda materialforskningen

CERN i all ära, snart finns två av världens mest banbrytande forskningsanläggningar i svenska Lund, något som gör det möjligt att genomföra avancerade experiment från grundforskning hela vägen till produktutveckling. Nu är frågan hur Max IV och ESS ska kunna bidra till svensk innovation?

Än så länge ser det mest ut som en enda stor byggarbetsplats. Det är lerigt, det är armeringsjärn, det är stora betongblock, men här syns också internationella delegationer i gula varselkläder som går omkring och inspekterar. För här, på det som tidigare var en åker i utkanten av Lund, byggs just nu ESS, European Spallation Source, en internationell forskningsanläggning baserad på världens mest kraftfulla neutronkälla.

– Det finns redan idag ett antal neutronkällor i världen, men ESS kommer att generera upp emot hundra gånger fler neutroner vilket gör oss världsledande, säger Marie-Louise Ainalem, ESS kontaktperson för värdländerna.

Målet är att anläggningen efter det att den öppnar 2023 ska ta emot 2000–3000 forskare per år från akademi och industri. Trots att det är flera år kvar till den första delen av anläggningen ens öppnar står forskarna redan i kö för att få en plats vid källan.

– Eftersom ESS kommer att vara så mycket kraftfullare än befintliga neutronkällor kommer det att ge helt nya möjligheter för forskningen, säger Marie-Louise Ainalem. Mätningar kommer att gå snabbare och det kommer också att finnas möjligheter att utforma experimenten på helt nya sätt. Dessutom kommer nya områden som idag inte använder sig av neutronkällor i sin forskning att kunna dra nytta av ESS.

Och i en värld där forskningen blir alltmer tvärvetenskaplig, där komplexa frågeställningar skapar ett ökat behov av att jobba tvärs över discipliner och mellan akademi och industri ser Marie-Louise Ainalem att ESS har en viktig roll att spela som nav.

– Grundforskning kommer naturligtvis att vara en stor del av det som sker vid ESS, men vi vill också vara ett tillgängligt verktyg för industrin och för nya innovationer.

Fungera som smältdegel

För att nå dit har ESS som mål att nå och informera potentiella användare som traditionellt sett inte jobbar med neutronkällor och få upp deras ögon för vilka möjligheter ESS innebär.

– Här kommer man att kunna forska på allt från läkemedel till klimatsmarta vardagsprodukter. V-i vill verkligen vara en smältdegel, ett verktyg där olika discipliner träffas och samarbetar för att möta vår tids globala utmaningar.

Därför hoppas Marie-Louise Ainalem att ESS inte bara ska bli en plats för experiment utan också en plats för möten. Samma ambition finns ett stenkast bort, på likaså världsunika forskningsanläggningen Max IV, en nybyggd synkrotronljusanläggning i Lund som öppnade dörrarna för de första forskarna sommaren 2016.

– Det som gör oss unika är inte bara att vi erbjuder ny, världsledande teknik utan också att det kommer att pågå ett så brett spektrum av forskning, säger Christoph Quitmann, chef för Max IV.  Vi kommer att ha forskare som sysslar med grundforskning på nobelprisnivå, företag som vill utveckla läkemedel och historiker som vill undersöka mumier eller gamla konstföremål. Det kommer att vara en väldigt blandad miljö.

Denna mångfald menar Christoph Quitmann är en av anläggningens stora styrkor eftersom den gör det möjligt för olika discipliner att lära av varandra och därmed ta steg framåt till nya innovationer.

– Det är något vi verkligen vill förstärka. Jag vill att vi ska bli en hubb där de mest intressanta människorna från akademi och industri möts för att diskutera de mest spännande frågeställningarna, och jag vill att det ska komma samhället tillgodo i form av kunskap och innovationer.

För att skapa en sådan miljö jobbar Max IV genom både formella och informella kanaler. Bland annat ingår Christoph Quitman i regeringens samverkansråd, det finns ambassadörer som besöker företag och förklarar hur Max IV kan bidra till deras verksamhet och man ingår i olika nätverk världen över. Till exempel deltar anläggningen i ett projekt finansierat av EU-kommissionen som ska låta forskarstudenter från de nordiska länderna göra experiment vid Max IV.

– När de sedan kommer ut i näringslivet för de med sig kunskapen om vad man kan använda Max IV till. Förhoppningsvis leder det till att ännu fler företag får upp ögonen för de möjligheter som finns här.

Men det handlar inte bara om att locka forskare och företag till Max IV, det gäller också att få dem att interagera när de väl är på plats för att på så sätt skapa utbyte av idéer även på ett personligt plan. Ett exempel är att låta besökande användare hålla seminarier om sitt forskningsfält för andra användare på plats.

– Och så ska vi se till att ha en riktigt bra kaffemaskin, det skapar alltid möten, säger Christoph Quitman och skrattar.

Drastiska innovationer

Än så länge är Max IV bara i uppbyggnadsfasen och har tillgång till ungefär en femtedel av den kapacitet man kommer att kunna erbjuda när anläggningen står helt klar. Trots det pågår redan projekt som man vet kommer att leda till drastiska innovationer.

– Till exempel samarbetar vi redan idag med skogs- och massaindustrin och förbereder för att de ska kunna använda Max IV för att hitta lösningar på utmaningar som förpackningsindustrin står inför. Det är en konservativ bransch som inte har använt liknande anläggningar tidigare, men de hade experter hos sig som hade kunskap om vår teknik och insåg att den skulle kunna komma till nytta även för dem.

Ett av de företag som redan idag jobbar med både synkrotronljusanläggningar och neutronkällor är AstraZeneca.

– Att ta fram ett läkemedel är ett stort pussel där vi bland annat använder oss av anläggningar på olika ställen runt om i världen som erbjuder samma teknik som ESS och Max IV, säger Anna Sandström, science relations director på AstraZeneca och fortsätter:

– Att de här båda anläggningarna nu kommer att finnas i Sverige, där vi har en av våra tre strategiska forskningsanläggningar, är en fantastisk möjlighet för oss. Dessutom tror jag att det kan stärka den svenska life science-sektorn överhuvudtaget eftersom det kommer innebära att kunskapen om och nyttiggörandet av dessa tekniker stärks i Sverige.

Men Anna Sandström är noga med att påpeka att världsledande teknik i all ära, ska ESS och Max IV verkligen kunna bidra till innovation inom svensk industri krävs det att en
m-iljö byggs upp runt dem som kopplar samman anläggningarna med näringslivet.

– Det måste finnas ett intresse att berätta för industrin vad tekniken kan användas till. Företag måste få tillgång till anläggningarna på enkla och ändamålsenliga sätt och det måste finnas smörjmedel för att sammanföra personer från företag och akademi så att det går att bygga gemensamma forskningsprojekt. Då kan anläggningarna göra verkligt stor nytta för svensk innovation.

För att skapa den kreativa miljön har Lunds kommun, Region Skåne och Lunds universitet bildat det gemensamma bolaget Science Village Scandinavia som äger marken mellan ESS och Max IV.

– Enkelt uttryckt är vår uppgift att utveckla området både fysiskt och i övrigt så att det motsvarar de behov som både anläggningarna och deras besökare har, säger F-redrik Melander, Head of R&D-relations på Science Village Scandinavia.

Eftersom ESS och Max IV är världsledande institutioner rent tekniskt sett, måste även kring-miljön motsvara detta.

– Tittar vi internationellt på redan existerande forskningsanläggningar är det väldigt olika hur stor inverkan de har fått på det lokala samhället. I exempelvis Grenoble finns sedan länge fantastiska anläggningar i ILL och ESRF, men eftersom de länge har fungerat som egna små öar utan täta kopplingar in på de lokala universiteten har de heller inte fått särskilt stor inverkan på sin närmiljö.

Lära av varandra

För att undvika sådan isolering och istället skapa en interaktion mellan samhälle och anläggningar jobbar Science Village Scandinavia inom tre olika områden: att utveckla infrastrukturen och fastigheterna runt anläggningarna, att bygga ett science centre riktat mot allmänheten samt att arbeta för att attrahera universitet, forskningsinstitutioner och industriella användare för att få dem att vilja etablera sig på området.

Det sistnämnda är det område som Fredrik Melander ansvarar för och han menar att det är just integrationen mellan anläggningarna och industri och akademi som blir avgörande för vilken effekt ESS och Max IV får på svensk innovation.

– Det viktigaste vi kan göra där är att vara pådrivare så att det finns diskussionsytor som gör att goda idéer kommer fram. Kommer det sedan fram behov av specifik infrastruktur, till exempel gemensamma labb, då ska vi såklart jobba för att det hittar sina former, men viktigast är diskussionerna som leder fram till strategier och visioner.

Ett forum för att driva detta nätverksbyggande mellan anläggningar, industri och akademi är projektet SWEbeams.

– Idén är att jobba brett och samla så många aktörer som möjligt som kan ha intresse av Max IV och ESS, och tillsammans skapa en nationell agenda för det kluster som nu växer fram i Lund.

Målet med SWEbeams är att sammanställa olika parters behov och planer för nyttjandet av anläggningarna, men också att belysa förutsättningarna för olika aktörer att ta tillvara de möjligheter som erbjuds.

– Vi vet att olika branscher har kommit olika långt när det gäller att använda sig av det ESS och Max IV erbjuder, och i diskussionerna inom SWEbeams finns möjligheten att lära av varandra. Vi kan inte förvänta oss att företag som aldrig har jobbat med de här teknikerna förut kommer att börja göra det rent spontant, utan vi måste visa på relevanta möjligheter och samarbetsprojekt.

Och för Fredrik Melander är visionen klar.

– Vi har ESS och Max IV här, vi har starka kopplingar till den danska sidan och vi får dessutom en rad nya materialforskningsanläggningar i Hamburg. Rätt använt kommer norra Europa att vara världens ledande område för avancerad materialforskning de kommande decennierna.

 

Kommentera

Tidningen Innovation modererar kommentarerna på sidan. Vi förbehåller oss rätten att radera poster som innehåller till exempel personangrepp, reklam, rasistiskt eller sexistiskt innehåll. Det gäller även poster med länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.